…eller kanske romantisk funkis? Huset är i alla fall byggt i en charmig stilmix – mansardtak och fina tegeldetaljer ger ett bearbetat och traditionellt intryck samtidigt som lite fräcka funkisdetaljerna andas modernitet och framtidstro. Byggmästaren på 1930-talet tog glatt ut svängarna och körde både med fönster som möts över hörn och avsaknad av murade valv.
Huset har inte något kulturhistoriskt skydd, möjligen beroende på tillbyggnaden på baksidan från 1950-talet . Fast kanske hänger det mest ihop med att teglet är rött och inte gult. Runt omkring ligger de andra tegelvillorna tätt, de flesta uppförda i det typiska gula Lomma-teglet. Undrar varför det blev rött just här? Kanske tyckte den glada byggmästaren helt enkelt att rött tegel är vackert. Ja, jag kan ju inte annat än hålla med…
Men vad blir materialet i tillbyggnaden från 2010-talet, måntro? Tyvärr blir det knappast tegel. Att hitta tegel som originalet brukar vara ganska kört, och tre olika tegelvarianter på samma hus blir knappast bra, då blir det mest någon slags tegelprovkarta. Det lutar åt puts. Men vad det än blir – de gamla detaljerna skall vi vara rädda om!