På vandring genom Lund en lördag i juni. Folkliv, mässingsorkester och en glasspinne i Lundagård under begrundan av Domkyrkoforum. Detta nytillskott i Lunds stadsbild, hyllad av kritikerna men alltsom oftast utskällt av gemene man. Själv är jag väldigt svag för byggnaden. Men så är jag ju arkitekt också, och som sådan kanske något miljöskadad. Ja, jag tycker att det är väldigt fint. Särskilt gatufasaden mot Bredgatan gillar jag. Tratten mot domkyrkan är också riktigt häftig, men nog kan den provocera en del, det kan jag förstå. Och platsen framför har beskyllts för att vara steril, öde och tom. Det kan man kanske tycka, men det är inte enbart platsens fel. Om bara Lundborna ville slita sig från sin älskade sydvända kyrkovägg, så kommer snart hela torget att leva!
