Ett miljövänligt och giftfritt hus med isolering av halmbalar, invändigt putsad med lerbruk och med ytterfasad av träpanel är veckans studieobjekt! Huset som växer fram på Ecotopia är ett intressant exempel på hur halm kan användas som isolering i modern småhusbyggnation. Det är billigt, giftfritt och med god värmeisoleringsegenskaper: lambdavärdet (ett mått på värmeledningsförmågan) ligger runt 0,05 W/m·°C, vilket kan jämföras med värdet för tex. cellulosaisolering: 0,045 W/m·°C. [Läs mer…]
Taklagsfest i Trelleborg
Igår kom takstolarna på plats i tillbyggnaden vid havet utanför Trelleborg – och idag var det taklagsfest! Alltid lika roligt att få se hur en byggnad växer fram… Det kommer att bli ett stort och vackert extra sällskapsrum för familjen, med härlig kontakt med trädgården utanför.
Nya bygglovsregler för villaägare
Från den 2:e juli gäller nya bestämmelser för vad som är bygglovspliktigt för ägare till en- och tvåfamiljshus. Ändringarna innebär att flera åtgärder ska kunna göras utan krav på bygglov, nämligen:
– Uppförande av komplementbyggnad eller mindre bostad på sammanlagt 25m2
– Tillbyggnad av maximalt 15m2.
– Uppförande av två takkupor per hus.
– Inredande av ytterligare en separat bostad i huset.
Det här gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Fast bygganmälan måste fortfarande göras och man får inte sätt igång med sitt projekt innan byggnadsnämnden gett startbesked (förutom för takkupor).
De nya reglerna har vållat lite huvudbry här på kontoret under våren, bla. när det gäller en ombyggnad i Dalby. I det fallet framkom det efter lite efterforskningar på stadsbyggnadskontoret att den planerade förstoringen av kupan trots allt är bygglovspliktig, dels för att den innebär ett ingrepp i stommen och dels för att huset ligger i en kulturhistoriskt känslig miljö. Annars ska man numera utan bygglov kunna bygga två kupor vars bredd motsvarar upp till halva takfallet. Oj, oj, oj. Det ska bli intressant att se hur utfallet av de här nya reglerna blir med tiden…
Nybygge med utsikt
Här är den tänkt att ligga, det lilla huset på den skånska prärien. Vi har vridit och vänt, prövat och diskuterat – ska huset ligga i nordsydlig riktning eller östvästlig? Ur energisynpunkt (solfångare!) bör det ligga med långsidan mot söder, men med tanke på trädgården och den underbara vyn mot öster så fick det bli en östvästlig orientering av huset. Att stå och bre sina frukostmackor och samtidigt genom köksfönstret se solen gå upp över Södra Sandby där nere i dalen, det får man ju bara inte missa! Solfångarna får placeras på taket till stallet/garaget i stället!
Ombyggd 30-talsvilla
Funkis i all ära, men köken från den tiden ofta inte särskilt roliga. Visst är de funktionella, det kan man inte förneka: höjden på diskbänken, längden på arbetsytorna och flödesschemat mellan disk, spis och kylskåp – allt sådan brukar funka alldeles utmärkt i ett funkiskök. I alla fall för en hemmafru eller ett hembiträde som själv står för all matlagning medan resten av familjen och eventuella gäster befinner sig på annat håll. Men hemmafruar är inte särskilt vanligt förekommande nu för tiden och ett hembiträde går väl knappt att uppbringa, om man så letar i hela Malmö! I stället finns det gott om människor som gärna lagar mat tillsammans, både i familjen och med vänner. Och så finns barnen och barnens kompisar som också envisas med att vilja vara med och hjälpa till, eller som i alla fall vill ha sällskap under läxläsningen. Det blir helt enkelt JÄTTETRÅNGT i funkisköket! Så ibland får det pietetsfulla bevarandet helt enkelt ge vika för verkligheten – i det här fallet flyttades köket från sin undanskymda vrå till ett av husets stora sällskapsrum. Vilket ju är precis vad köket är i dag – husets mesta sällskapsrum! Fler bilder från huset hittar man här.
70-talsvilla i Södra Sandby
Ombyggnaden av Tyrolervillan i Södra Sandby är färdig – och vilket lyft det blev! Istället för att ha köket i ett skyltfönster mot gatan är nu både kök och matplats placerade mot trädgården och en ny fönsterdörr skapar härlig kontakt ut i det fria. Entrén mot gatan har blivit stor, ljus och funktionell, så nu kan familjen faktiskt använda husets huvudentré och slipper gå köksvägen hela tiden. Ny invändig färgsättning och rivning av ett par väggar gör också att huset upplevs som ljus och öppet. Exteriören går dock fortfarande i tidstypisk färgskala: brunt och orange. Jättesnyggt – i synnerhet nu när höstlöven faller!
Matplatsen – före och efter ombyggnad!
Nygammal skånelänga
Äntligen en solig dag – då är det läge att sticka iväg och fotografera gamla projekt! Som tillbyggnaden av den här skånelängan i Flackarp, till exempel. Ett nytt hus i gammal tappning – nu även försedd med en vinkelbyggnad i samma stil. Fler bilder från huset återfinns här!
Funkis i Lomma
Jag är så oerhört svag för den här perioden och stilen: lågmäld funkis från 1940-talet. Typiskt svensk, på ett väldigt positivt sätt. Med ett ben i Corbusiers soligt modernistiska Frankrike (den vitputsade vardagsrumdelen) och det andra benet stadigt förankrat i den skånska myllan (den teglade tvåvåningsdelen).
Villan i Lomma från 1946 har verkligen material och detaljer ”to die for” – men samtidigt inbjöd inte efterkrigstiden i Sverige till några extravaganser. Så även om huset är gediget och välbyggt är det ingen grosshandlarvilla och ytorna är ganska små, framför allt på ovanvåningen. Den ursprungliga byggherren sparade också några slantar genom att bara gräva ut källare under halva huset. Därför infinner sig nu, sommaren 2013, frågorna hos husets tvåbarnsfamilj: hade det inte varit bra med ett sovrum till? Eller i alla fall att ett sovrum som inte är ett genomgångsrum? Och en fungerande groventré. Och mer förvaring. Och så ett nytt garage. Men man måste gå varligt fram så att man inte slarvar bort husets egenart och bland får man då som arkitekt faktiskt vara ärlig och säga att nej, det här går inte, detta blir inte bra. Garaget och groventrén går att fixa, men det där extra sovrummet på ovanvåningen får vi tyvärr klara oss utan.
Ombyggt 20-tal
Gamla hus är så originella, är det lätt att tycka. Särskilt om man jämför med många moderna hus, som ligger i raka led, alla identiska. Riktigt tråkigt kan det se ut ibland, särskilt om man jämför med en villagata från tex. 1920-talet.
På sistone har det blivit en hel del villor från just 20-talet. Ena veckan ett ombyggnadsuppdrag i Malmö där det saknas badrum på ovanvåningen och vinden ska inredas. Nästa vecka ett ombyggnadsuppdrag i Helsingborg, där det saknas badrum på ovanvåningen och – som av en händelse – vinden ska inredas. Faktum är att husen är identiska, som byggda efter samma gamla vackra ritning. Charmigt – absolut! Men originellt? Nja, inte direkt.
Men bra för arkitekten som ska rita ombyggnaden, kanske? Då är det väl att återanvända samma skisser från vecka till vecka? Nej, riktigt så enkelt är det förstås inte. Familjerna i husen är olika och har olika önskemål, och även om husen från början var stöpta i samma mall så har de med tiden förändrats en hel del. Små ombyggnader och tillbyggnader här och var. Man fixar, tar bort och lägger till. En veranda som den på 20-talsvillan på Limhamn har jag definitivt inte sett på något annat 20-talshus, någonstans! Så pietetsfull är den ju inte, verandan. Men ändå helt oemotståndligt!
Jag har gott hopp om de moderna villamattorna. Hus är som människor, karaktären kommer med åren.
Ombyggnad av 30-talsvilla
Tänk vad många fina hus det finns. Som det här i Malmö från 1937, till exempel. Tidig funkis när den är som bäst! Ganska nergånget , men med en underbar rymd – och vilka detaljer! Teglet är tyärr dåligt, så huset kommer att putsas. Och så blir det en del invändiga ändringar också. Det lilla köket där hembiträdet på sin tid skötte all matlagning är för litet med våra dagars mått, så det kommer att byggas om. Men ringsystemet med vilket herrskapet kunde tillkalla betjäning till salongen eller sovrummet, den kommer att få finnas kvar. Fast man kanske kan koppla om det på något sätt? Så att man kan ringa nedifrån köket och slipper vråla på barnen, som sitter instängda på sina rum på ovanvåningen med hörlurar i öronen? Och tänk vad skönt att slippa galoppera uppför ektrappan för att personligen slita dem från sina datorer. En sån ringklocka hade i alla fall jag velat ha. Nya tider, nya behov…