Dagens konsultation utanför Lövestad ytmynnade i ett gäng olika varianter för skånelängans nya planlösning. Hur det gick sedan? Följ projektet @theprojectlovestad på Instagram!


Jag ritar både hus och trädgårdar. Slutresultatet blir en harmonisk helhet som är både funktionell och vacker - värden som varar.
Dagens konsultation utanför Lövestad ytmynnade i ett gäng olika varianter för skånelängans nya planlösning. Hur det gick sedan? Följ projektet @theprojectlovestad på Instagram!
Här är den tänkt att ligga, det lilla huset på den skånska prärien. Vi har vridit och vänt, prövat och diskuterat – ska huset ligga i nordsydlig riktning eller östvästlig? Ur energisynpunkt (solfångare!) bör det ligga med långsidan mot söder, men med tanke på trädgården och den underbara vyn mot öster så fick det bli en östvästlig orientering av huset. Att stå och bre sina frukostmackor och samtidigt genom köksfönstret se solen gå upp över Södra Sandby där nere i dalen, det får man ju bara inte missa! Solfångarna får placeras på taket till stallet/garaget i stället!
Äntligen en solig dag – då är det läge att sticka iväg och fotografera gamla projekt! Som tillbyggnaden av den här skånelängan i Flackarp, till exempel. Ett nytt hus i gammal tappning – nu även försedd med en vinkelbyggnad i samma stil. Fler bilder från huset återfinns här!
Har varit och plåtat skånelängan utanför Veberöd som blev färdig i somras. Alltid lika kul att få se det färdiga resultatet med både målarfärg och alla lister på plats. Och så att få återse kunder som man inte träffat på över ett år! Tack så mycket för trevlig guidad visning och för god fika :-)! Ytterligare några av bilderna finns att beskåda här.
Kan man vara expert på skånelängor? Ja, faktiskt. Sista tiden har de smala skånska husen trillat in i en lång rad. Belägna i Genarp, Helsingborg, Staffanstorp, Höllviken, Vomarp eller Görslöv – vissa i toppskick, andra orenoverade sedan 1800-frös-ihjäl. Långa, smala huskroppar, rum i fil, rum med ljus från flera håll. Utsikten över landskapet. Så vackert. Men husen är ofta ack så små, i alla fall med moderna mått mätt. Jag vet hur man bygger om och till en skånelänga, husen har sin särskilda logik och egenart. Det finns förstås olika sätt, det hänger ihop med människorna som ska leva i huset. Men oavsett vilken väg man väljer: efter avslutad renovering/ombyggnad ska skånelängans själ fortfarande finnas kvar. Annars kan man lika gärna låta skånelängorna vara i fred, tycker jag.
Mitt hjärta bor i en gammal gård, en gammal gård på slätten
med vita längor och svalebon under takets mossgröna brätten.
Mera skånskt än så här, det blir det bara inte! Fast några svalor syntes förstås inte till, denna januaridag på slätten utanför Vellinge. Enda spåret av djurliv var harlöporna som snurrade runt över snöiga åkrar och strandängar. Det var isande kallt. Men nu är i alla fall den trelängade skånegården uppmätt och uppritad och det är fritt fram att sätta igång att skissa på den kommande renoveringen och ombyggnaden. Det gamla stallet som är ihopbyggt med bostadshuset ska inredas och öppnas upp så att den fria utsikten mot havet tas tillvara, det kommer att bli stora förändringar. Men inte större än de hjärtan som hittat hem där känner igen sig och kan bo kvar.
I de djupa skogarna norr om Hörby ligger en gammal gård där tiden stått stilla. Länge. Men nu är det dags för både restaurering och ombyggnad. Den låga längan skall renoveras och den urpsrungliga korsvirkesfasaden varsamt återställas. Även den stora ladan intill kommer att få ett nytt liv. Det är inte svårt att föreställa sig det vackra stora rum med plats för många goda vänner, som kommer att skapas här. Och så de stora glaspartierna som öppnar upp rummet mot det småbrutna nordskånska landskapet utanför, med sina hagar och dungar. Nytt och gammalt i skön förening, precis som det ska vara!
I skånelängan utanför Veberöd händer det saker! Nytt kök skall det bli, ny entré och nytt badrum. För ögonblicket är halva fasaden borta, men grunden till tillbyggnaden är i alla fall gjuten. Alltid lika spännande att följa hur de där strecken jag ritade på ett papper för över ett år sedan förvandlas till verklighet!
Smal huskropp, brant takvinkel, vitputsade murväggar, det är någon slags minsta gemensamma nämnare för de skånska längorna. Därutöver kan man ta sig ganska stora friheter, tycker jag. Det lilla huset på vidderna utanför Svalöv får stora glaspartier som släpper in landskapet i huset – och människorna ut i naturen! Ljus och rymd och öppet upp i nock. Breda skjutportar skapar trygghet vintertid när huset inte är bebott så ofta. Alla detaljer blir moderna, men en skånelänga blir det lika fullt.